Inlägg publicerade under kategorin Valldafilmen

Av Annika - 9 april 2009 21:31


Det blev en  spännande och rolig dag!


Jag körde ner till Vallda och träffade Göran på pastorsexpeditionen. Under en timme diskuterade vi fram och tillbaka hur vi skulle kunna lägga upp filmen och även vilka personer vi kan kontakta för ev. sponsring.


Ni kanske undrar varför jag har trasslat in mig i kyrkans värld. Men när jag hör Görans berättelse förstår jag att det här KAN inte vara en tillfällighet. 

Och det är ovanligt att få nöjet att träffa en präst som är så intresserad av det hedniska och av Moder Jord.

Jag ser alla möjliga kopplingar och budskap som kan spridas.


(Dessutom berättade Göran om hur kraftfull den här bygden är. Området heter egentligen Torsvik. Efter Guden med hammaren...)


Under påskhelgen ska jag berätta lite mer för er om det här filmprojektet.

Och om "Den farliga mannen från Vallda."

Han som allt skall handla om.

(Nej, det är inte Göran. Men nästan. Haha)


I alla fall travade vi iväg ut i naturen för att se var "Den farliga mannen" bodde då han var backstugesittare i mitten av 1800-talet.

 


Det här är Dyresten, en sten som det finns många sägner om. Och visst ser den konstig ut där den ligger ensam i skogen.

Inlandsisen, givetvis. Men i gamla tider ansåg man att det var trollen som hade kastat stenen.


Vid den här stenen bodde Johan. Eller "Den farliga mannen".


Hans "farlighet" bestod i att han gjorde "revolution" mot prästernas pompösa levnadsstil. Han ville sprida budskapet bland de fattiga, bland torparna, bland vanligt folk. Han ville införa demokrati, respekt för människor och en möjlighet att predika utomhus.

Allt det där var förbjudet och resulterade oftast i arrestering.


Men mer om det i ett senare inlägg.....



 

Här står Göran och försöker flytta på stenen....ser det ut som... :)



Nä, han vilar sig bara i den ljuvliga vårsolen glans.



Här har jag hittat "Den farliga mannens" vattenkälla. Härifrån kom vattnet till hushållet.


I församlingshemmet serverades påsklunch vilken Göran bjöd in mig till.

Det var många som kommit dit och Göran var vänlig nog att presentera mig för alla som var samlade.


Han berättade om filmen vi ska göra och det kändes väldigt roligt. Och mycket ansvarsfullt. Det är ju faktiskt dessa människors hembygd och historia jag/vi skall skildra, tänkte jag ödmjukt.


Måltiden var komponerad efter judiska traditioner och allt vi åt betydde något. Maten var full av symboler, liksom. Det var spännande!

Vilken härlig tradition, tänkte jag!

Inte katten betyder våra köttbullar eller vår inlagda sill något.


Jag ser SÅ fram mot fortsättningen.

Nu ska vi ta mig katten göra denna film!

Annika - taggad och påskalammätt


Av Annika - 9 april 2009 09:52


Hjälp, sov alldeles för länge!

Jag brukar vakna runt halv nio om jag vaknar av mig själv.

Så jag satte inte väckarklockan och då går det så här.....


Idag ska jag träffa prästen och prata om filmprojektet.

Folke är med på tåget och nu är det upp till mig och Göran, som prästen heter, att köra loket :)


Eftersom Göran aldrig gjort film tänkte jag berätta lite vad som krävs. Vi måste hitta en röd tråd i storyn, en berättelse, något som kan fånga allmänheten. Den uppgiften har fallit på mig, men jag uppskattar att kunna bolla idéer med Göran.


Sedan ska vi fundera på hur vi ska kunna få pengar för det här projektet. Alltid det där med pengar. Men så är det...


Göran är dock på "g" och villig att hjälpa till att leta finansiärer.

Det känns spännande.

Jag skulle VERKLIGEN vilja göra en film till!


Annika - som måste skyyynda mig....




Av Annika - 17 mars 2009 15:25


Yess, det här blir bra!
Jättebra!


Vi hade ett väldigt trevligt möte i prästgården, åt god soppa och lyssnade till kyrkoherde Görans alla berättelser.

Han är fantastisk på att berätta.

SÅ många historier, roliga, kluriga, galna, förvånansvärda.....en hel tidsepok av händelser.


Det här är Görans kyrka....eller rättare sagt, Vallda Kyrka


 

Det var första gången Folke och Göran träffades. Förutom när de skakade hand vid filmvisningen av Spirits for Sale på Bio Capitol här i Göteborg, Och jag tror att Folke kände som jag - om Göran får berätta den här "storyn" kommer det att bli kanonbra. Han kommer att gå rätt genom rutan/filmduken!!


Så nu är vi igång - mot nästa film! En lång, låååång, evighetslång resa. (Skratt) Jag vet ju hur det är att göra film vid det här laget.


Vårt första mål är att klargöra för vem filmen skall göras.

Kan Svenska Kyrkan vara intresserade? (Pengar fattas ju inte. Men hur får man tillgång till dom?)

Eller ska vi satsa på frikyrkorna? (Dom är också rika.)

SVT är väl bara att glömma....host, host....


Sedan måste vi nischa in filmen, hitta själva kärnan, för det finns hur mycket som helst att ta av. Och det ska jag försöka titta på - hur kan man göra en bra "story" av detta?


Göran och Folke utanför prästgården.

Nu börjar resan....!


 

Okej, nu är vi på gång.

Första steget på den långa resan.

Och som vanligt handlar första året bara om en sak: att söka pengar.


Annika - som är säker på att det här löser sig OCKSÅ!







Av Annika - 17 mars 2009 08:52


God morgon på er, denna underbara soliga tisdagsmorgon.

(I alla fall är det soligt här på västkusten. Men väldigt blåsigt.)


Om några timmar ska jag ge mig iväg och hämta upp Folke.

Sedan ska vi köra till Vallda, en liten ort några mil söder om Göteborg, där vi alltså ska träffa kyrkoherden.

Vi har blivit lovade gulashsoppa och smörgås i prästgården. :)


Några av er som läser bloggen känner till historien runt prästen och vad som hände för mer än 150 år sedan. Alla jag berättat det för har blivit helt mållösa, någon fick tårar i ögonen och någon annan sa "håret på armarna står rätt upp."


Det är en berättelse om en tillfällighet som inte KAN vara en tillfällighet :)

Omöjligt!

Det är en "story" om hur kampen fortsätter - mer än 150 år senare.

Allt upprepas på ett helt otroligt sätt.

Som om någon vill säga oss något....


Jag vill göra film om det här.

Och jag inser att allt jag gör - min förra film, Kvinnan i Klippan, Svarta Katten o s v - går i precis samma spår.

När jag tror något är "slut" inser jag att det bara var ett nytt steg och att det aldrig tar slut.


Jag hoppas hoppas hoppas hoppas att Folke skall nappa!

Håll tummarna!


Annika - som SÅ gärna skulle vilja berätta den här spännande historien på film



Be riktigt hårt nu, Fido, så kanske det går vägen!



Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28
29
30
<<< Juni 2010
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Gästbok


Skapa flashcards