På vägen upp till Tanum SPÖ-regnade det.

Men jag var inte orolig. Det har hänt förut, men när vi väl kommer dit är vädergudarna alltid med oss.

Och ser man på, det stämde.

När vi skulle gå runt Aspeberget - det heliga berget - bröt solen igenom och det blev jättevarmt. För Josefin och Marie var det första gången de var i Tanum, men de hade läst min bok och tyckte det var jättekul att se alla platser.

Sedan klättrade vi upp på toppen och satte oss och mediterade vid Minyas och Skjölds gravar. Vilken utsikt! Och vilka vibbar!

Kaffedags! Vi packade upp våra medhavda picknickväskor och högg in på godsakerna.

Josefin blev så besviken på att allt det goda "kletet" på bullen fastnade i papperet och försvann....:)

Sedan gick vi in på muséet.

Nej, Marie har inte somnat. Hon ligger i det underbara rummet där man kan se bildspel i taket på alla hällristningar samtidigt som man lyssnar till vattnets skvalpande.

Och så hittade vi en trevlig karl...

Kul foto, det ser ut som om hästen trippar fram på hans..."you know what"..:)

Trevliga böcker dom har! :)

Min bok nästan bredvid arkeolog-Lasses bok (den gröna).

Därefter "gjorde" vi bronsåldersbyn och sedan var det bästa kvar: offersjön.

Den här sjön är totalt magisk. Vi kom dit - och ALLT stillnade. Vinden dog ut efter att ha blåst rejält, löven rörde sig inte, allt blev totalt tyst. Vilken märklig stämning. Och det är inte första gången jag upplever det.

Josefin och Marie var alldeles hänförda av energierna och vibbarna!

Gudabilder i vassen....

Jag behövde det här besöket i Minya-land.

Jag behövde känna krafterna igen.

För nu VET jag att filmen skall bli av. Det finns inget alternativ :)

När vi körde ut från det heliga området och styrde kosan hemåt började det att SPÖ-regna igen. Det regnade hela vägen hem.

Ja, som sagt.....

PS: Jag undrar om jag faktiskt har magiska krafter? Eller om Orm hörde mig. När jag gick på Aspeberget nämnde jag att det var väldigt skönt att slippa alla turister. Vi var alldeles ensamma. "Hör ni det, tyskar, kom inte hit till MITT berg!" skämtade jag.

När vi kom ner från berget möttes vi av två tyskar. Deras stora husbil hade plötsligt kört fast på parkeringen (fråga mig inte hur, det såg helt omöjligt ut att köra fast DÄR!) och nu behövde dom hjälp. Dom kom inte ur fläcken!

Hrm...ska nog aldrig tänka så där mer. F´låt, f´låt, f´låt, tyskar!!

Annika - tack, alla bronsålderskompisar, för en underbar dag!

 

marieg

14 juni 2010 20:44

tack! för en underbar dag, med ned/uppkoppling till förnyade krafter och energi.
Urtjusigt foto av mig på rygg spanandes upp på bildspelet i taket Annika, INTE, ha ha ha, det är bra att bjuda på sig själv ibland.
Det MEST komiska av allt, var nog att tyskan (hon med husbilen som hade kört fast i leran) frågade om vi inte kunde tänka oss att knuffa loss dom.
Så när jag kollade baktill så var det ett drygt 1,5-2 meter djupt dike bakom bilen, hon måste ha trott att vi hade superkrafter för att mäkta med det.
Vem vet, trion med övernaturliga kvinnokrafter....klarar allt, drar tom loss husbilar

 

Annika

14 juni 2010 22:18

Ja, Marie, vi kanske skulle HA knuffat??! Tänk om bilen bara studsat framåt?? Synd att vi inte prövade våra magiska krafter.

Jag tycker du ser jättehärlig ut där du ligger, det ser så SKÖNT ut.

Tack själv för sällskapet, hoppas få komma tillbaka dit som vi planerade.

Kram

http://www.banfield.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När jag startade denna blogg för drygt två år sedan hade jag som mål att skildra produktionen och tryckningen av min bok "Kvinnan i Klippan." När boken kom ut skulle jag sluta blogga. Trodde jag. Ha ha. Men bloggen ville annorlunda. Dessutom ...

  Kunde inte sova i natt. Kände mig  "konstig" och svettig. Men speciellt varmt var det ju inte.   Vid halv fyra tiden var jag uppe och funderade på att kanske ta en nattlig promenad. Till slut, vid femtiden, gled jag in i dimmornas land och ...

  Lade mig i Slottsskogen med min lilla picknick och försökte få färg på de kritvita benen. Och ansiktet. Där låg jag i två timmar - tills jag kände hur det började göra ont på läppen, precis där jag brukar få munsår. Neeeeeej!! Nejnejnejnejnej! Ja...

  Flås...flås...flås...flås...   Har powerwalkat runt Slottsskogen och tittat på resterna av midsommarfesten. Vi var dock en hel hög med hurtiga motionärer som forsade fram mellan träden :)   Lagom varmt just nu. Men hettan kommer nog a...

         God morgon!Hoppas ni vaknar utan baksmälla :)   Himlen är knallblå! Men i går kväll var det svarta moln på himlen och en kraftig blåst. Och KALLT. Så jag vet inte hur det gick för utomhusfirarna.   Läste att det förr i tiden ...