Äntligen har jag tagit mig i kragen och lånat hem en Super-8 projektor för att rädda mina gamla smalfilmer från "döden". Och nu har hela dagen gått åt till att kolla igenom lådan med filmer som jag hittade i källaren. MASSOR av filmer.

Åååh, vilken nostalgikick!

Det känns verkligen i maggropen att få se mamma och pappa igen.

Och min gamla mormor.

Och min morbror och moster och alla släktingar ute på landet som nu inte längre finns ibland oss.

Men samtidigt har jag tjutit av skratt när jag återupplevde mina första filmer!

Redan på den tiden gjorde jag film, nämligen. Skrev manus, regisserade, spelade huvudrollen, klippte och satte musik till. (Ungefär som Hollywoodfrun Agnes-Nicole. Ha ha ha)

Speciellt den sista filmen - Liket går vidare - var hysteriskt rolig. Det var nog ingen annan än jag själv som fattade vad den handlade om.

En scen ur filmen Äventyrens Ö.

Här är jag nog sisådär 15 år.

Eftersom jag inte visste hur man gjorde eftertexter fick skådisarna stå med namnskyltar. Skådisarna = jag och mina kusiner.

Nu ska jag välja ut filmerna jag ska lägga på DVD och skicka dom till ett lab i Uppsala :)

Annika - blev helt slut av allt filmtittande som faktiskt var väldigt känslomässigt

Fick ett snabbt svar från producent-Annika och det var ju snällt.

Hon hade alldeles för mycket att göra för att sätta sig in i ett nytt projekt.

Hon bad mig återkomma senare.

Jag vet inte vad "senare" är.

Jag vet att jag väntat i tre månader och det kändes surt att inte komma någon vart den här gången heller.

Hon HAR jättemycket att göra, men hur tränger man sig in mellan alla andra projekt som står på vänt??? Troligtvis kommer hon väl aldrig att få det lugnare.

Jag har hört från filmfolk att det enda som gäller är tålamod och tjat och tålamod och tjat och att NEVER GIVE UP! Många har väntat i åratal innan deras idé tar fart.

Jo, så är det kanske....

Och jag TÄNKER återkomma. Jag ger inte upp. Never ever.

Men just nu fick jag en dipp...

Annika - finns det andra vägar att gå?

Oj, vad det rullar på nu.

Telefonen ringde för tio minuter sedan och en trevlig tjej undrade om jag ville provfilma för "Gynekologen i Askim"-serien. I MORGON!

Tjoho, vad det går undan. Har inte hämtat mig från min "fång-roll" ännu.

Jag vet inte vad det är för roll och vet inte vad jag ska göra och vet inte vad jag ska ha på mig....men flexibilitet är ju A och O i den här branschen. Dessutom föredrar jag sådana där improvisationsövningar. Mycket roligare än att plugga in en text.

11.30 i morgon, alltså.

Spännande.

Annika - hänger inte riktigt med