ÄNNU kallare idag.

Men nu får det väl ge sig! Jag börjar tröttna.

Jag gillar att gå ut och gå men i den här kylan är det ju inte SKÖNT - bara en plåga.

Tåuppdatering: Min lilla tå har antagit en röd/svart/blå färg - men gör inte ens hälften så ont som den ser ut att göra. Tack och lov. Snaaaart kan den springa omkring igen :)

Gevärsuppdatering: Näpp, jag blev inte miljonär på mitt 1800-talsvapen. Geväret var inte värt ett skit. Stoppade ner det i vår container i går med gevärspipan stickandes upp bland julgranar och kvistar. Det såg ut som nån som var på jakt i en granskog. Hoppas inte containerhämtarna får en chock :)

Annika - vad ska jag göra idag? (Försöker glömma listan jag skrev i går)

Att Göra:

Vallda filmen

Läsa tjock lunta med info - på 1800-talssvenska -  om en av predikanterna.

Ringa Göteborgs domprost och bjuda henne på informationsmötet.

Ledarskapsgruppen

Sätta ihop en kurs för medarbetare och få ned det på pränt.

Manusläsning

Ska provfilma för en filmroll på söndag. Läsa manus.

Marknadsföringstext

Det blir två föreläsningar i Kinna till våren - om boken och om filmen.

Ska skriva text för marknadsföringsmaterial.

USA-agent

Återuppta kontakten som jag lagt i malpåse.

Ge dom vad dom vill ha, d v s en DVD och reklammaterial.

Jag har under eftermiddagen fått ihop 50% av texten för föreläsningarna (SHIT, vilken tid sådant tar!), ringt domprosten (som inte svarade), lärt mig replikerna utantill, diskuterat nya idéer med en kollega och städat i en av mina jobbpärmar.

Nu är det fredag kväll. Tack för idag, slut för idag.

Annika - och nuuuu blir det "Let´s Dance!"

Jag har faktiskt hunnit med riktigt mycket idag.

Ibland blir jag effektiv.

Stog och väntade på min konsultkollega Torleif i ett frostnupet Haga.

Inte mycket folk ute....

Kallt så in i NORDEN!

Tittar man åt andra hållet är det inga folk där heller....

Den kända gourmetrestauranten "Hemma Hos" har en uteservering som inte såg SÅ lockande ut.

Vi pratade och planerade fram till klockan ett. Sakta men säkert går det framåt. Ett steg i taget.

Sedan gick jag upp till Skanstorget och skrapade fram min bil. (Puh!)

Skulle nämligen frakta en hel låda med böcker till Posten.

"Kvinnan i Klippan!" är ute till försäljning för bibliotek och hittills har den sålt mer än NÅGON annan bok jag gett ut. (Till biblioteken, alltså). Och beställningarna fortsätter att droppa in. Kul.

SNART finns den alltså hos ett bibliotek nära dig :)

Fick iväg lådan och körde sedan rätt genom stan till min revisor för ett kortare möte.

Nu är jag tillbaka. Lasagnen står i ugnen. Ska äta lunch/middag och fundera på om jag skall göra mer nytta i dag:)

Annika - som har en hel del skrivbordsjobb men hellre vill pulsa i snön...

Jag ska iväg på ett möte.

Eftersom mitt konsultgäng inte innehar ett kontor - eller rättare sagt, vi har kontoret hemma - måste vi förlägga våra möten på caféer och restauranter. När det är riktigt viktigt, d v s kräver whiteboards och mycket papper, hyr vi ett konferensrum. Men sådant är ju så förbannat dyrt.

Anyway, i dag blir mötet nere i Haga.

Och jag kan promenera dit halta dit.

Och nu är jag sen igen....man ska INTE sätta på datorn för då försvinner tiden.

IN i datorn, tror jag.

Ahaaa....det är dit mina timmar försvinner. :)

Hur får man ut dom??!

Annika - funderar över livets mysterier

Så har det då hänt igen!

Badrumströskeln har attackerat mig.

Jag vet inte HUR många gånger jag varit med om sådana här attacker.

Just när jag tar klivet från badrummet till hallen hoppar tröskeln upp och bli sådär tre dm högre än vanligt!

BANG, säger det, så smäller jag i tårna.

Men SHIT, vad jag är trött på det här!!!!!

Jag måste verkligen prata med fastighetsägaren. Undrar om övriga hyresgäster har liknande trösklar? Måste nog prata med dom också.

Min lilla tå är har en intressant blåsvart färg....   

Annika - får halta runt i några dagar den här gången också

Fick ett meddelande från filmproducenten som skickat mitt synopsis på "Kvinnan i Klippan" till en manusförfattare.

Just nu hade både hon och hennes författare så himla mycket att göra med allt som skulle lanseras under våren. Däremot, om jag kunde vänta till april/maj, så skulle hon vilja ha förnyad kontakt.

Jag blev jätteglad! Om hon eller manusförfattaren sett det hela som ett "omöjligt projekt" är jag säker på att hon sagt det. Då hade det inte varit någon vits att ta kontakt igen.

Men nu låter det som om dom vill gå vidare, bara det blir lite lugnare för dom.

Så jag väntar!

Definitivt!   

Annika - Minya fixar det här. Om hon vill :)

Tiden bara försvann!

Jag skulle ju gå till Slottsskogen och leka med min kamera.

Men helt plötsligt - och utan förvarning - var klockan tolv.

Och jag skulle vara hos Folke klockan två PLUS hinna äta lunch.

Det fick bli en snabb tur upp på Skansberget.

Och DÄR uppe var det minusgrader, kan jag säga.

Jag frös så jag skakade. Dessutom blev jag ju tvungen att ta av mig vantarna för att kunna knäppa fotona.

Göteborg i vinterskrud:

Oj, nu försvann tiden IGEN!

Vart tar den vägen nånstans?

Finns det en massa försvunna timmar i någon annan dimension, kanske?

Folke och jag skall diskutera Vallda-filmen, så nu måste jag springa iväg till spårvagnen för transport till hållplats Scandinavium.

Annika - byltar på mig alla kläder igen...puh....

Läste på en amerikansk nyhetssajt att en hel RAD med kvinnor i USA och England kräver pengar av Michael Jacksons dödsbo. Varför? Jo, dom var gifta med Jackson och hade barn med honom.

De flesta kommer inte riktigt ihåg VAR dom gifte sig och inte riktigt NÄR heller. Men dom har stämt dödsboet och kommer nu att gå till domstol för att få ut pengarna. 

EN av dom heter Billie Jean Jackson.  (DEN Billie Jean??)    

Hon kräver en stor summa för deras - som hon påstår - gemensamma barn.

Men herregud, Billie Jean! Sa inte Michael tusen och åter tusen gånger:

"Billie Jean is not my lover....!"

Annika - som förundras över alla pengahungriga kackerlackor