Nu är det nästan tredje advent - tiden går så fort!

Jag ser lite blå himmel där ute. Wooooow! Fantastiskt.

Har inga andra planer idag än gymet.

Och i morgon ska Dezi och jag upp till Hakefjorden, Jörlanda och äta julbord.

Ska bli jättegott.

Annika - önskar er alla en bra lördag

Idag fick jag kontakt med filmproducenten som erhållit mitt filmsynopsis och all bakgrundsfakta för boken "Kvinnan i klippan". (Det är verkligen inte lätt att kunna förmedla allt på några A4-sidor, men jag har i alla fall försökt.)

Hon hade inte hunnit läsa allt i detalj och nu skulle hon iväg på semester, men från det hon hade sett och hört när jag ringde förra gången, tyckte hon i alla fall det var intressant nog att skicka vidare till en manusförfattare.

Åh, vad spännande! Jag håller tummarna så hårt, hårt, hårt, HÅRT!!!!

Nu väntar jag alltså på denna manusförfattares synpunkter och tankar.

Hoppas du finns där nu, Minya! Hoppas alla själar som vandrar över klipporna uppe i Tanum hjälper till, så att denna "story" får vandra över hela landet. Och kanske hela världen. :)

Om det är meningen, så är det meningen. "Keep the faith!"

Annika - det finns INGENTING jag hellre skulle vilja uppleva just nu än att få ett "ja" från ett filmbolag

Obama är i Norge och hämtar nobelpriset.

(Fast han kanske har åkt hem redan?)

Obama får verkligen saker att hända.....eller så får han ANDRA att få saker att hända :)

Här skulle man kunna ha en tävling om bästa repliken: Vad säger frugan till honom?

Vi fick till ett RIKTIGT bra möte idag i Ängelholm, Joseph och jag. (Delvis beroende på att jag var hög på baconbaciller! Jag var verkligen Superwoman!)

Ängelholms bibliotek upplät ett rum åt oss gratis. Kanonbra. Vi åt lunch och jobbade sedan intensivt i fyra timmar. Tillsammans skrev vi en preliminär projektplanering för att kunna skaffa sponsorer.

På lördagkvällen 3/7 ska vi ha en artistgala med några publikmagneter. Jag hade ett förslag på en artist vi kunde fråga, så jag ringde upp artistbolaget och artisten tackade ja - men vändande mail. Hurra!!! Gud, vad kul!

Nu ska vi ha in några större namn också. (Mitt förslag är - Di Leva! Han kan bara gå runt i sin särk och sjunga om rymdblomster och vattna med sin lilla vattenkanna, så blir allt jättebra! He he)

Vackra Moder Jord!

Joseph meddelade glatt att Studiefrämjandet har gått in som sponsorer. De kommer att sponsra oss, bl a med en musikanläggning (vilket kostar mellan 15.000:- och 20.000:- att hyra) samt upptryck av program och affischer. KANON!

"We´re on the way!" Och det känns så BRA. Vet inte riktigt vad som hände, men något förändrades. Jag tror det var fel konstellation förut. Eller att en viss person fattades. Han försvann ett tag, men nu är han med oss igen (ler mystiskt).

Annika - "Take a look at yourself and make that change"

Alltså....jag vet inte VAD som fanns i den där sprutan jag fick igår!

Men idag har jag varit mer fylld av energi än jag varit på månader. Det började faktiskt i går kväll, som en form av kittlande entusiasm som bara växte. 

Idag skulle jag kunna flytta på berg!  Jag är oövervinnerlig!  

Jag vill ha FLER baconsprutor!!

Om jag får två stycken till kan jag säkert FLYGA!!!!

Eller så gav dom mig fel spruta. Fast det gör ingenting. Iiiiiiiiingentiiiiiinggggg .....  

Annika - som trodde jag skulle hamna i sängen med feber men istället hamnade bland molnen

Ska alldeles strax hoppa in i bilen och köra söderut. Till Ängelholm.

Joseph och jag ska försöka jobba fram en projektbeskrivning för Heal the World evenemanget i sommar.

Som ni märker är jag alltså på gång igen, så får vi se hur långt det räcker.

Eftersom vissa personer använder informationen här "på fel sätt" (vill inte utveckla detta offentligt) så håller vi tyst om vad vi gör. Men jag ska försöka uppdatera så gott jag kan ändå.

Min arm gör jätteont efter injektionen i går, kunde inte ligga på den sidan i natt. Men annars är jag pigg och glad. Inga biverkningar. ÄN. En öm arm är ett billigt pris för att slippa "svinis".

Okej, "boys and girls", måste iväg. See you tonight.

Annika - skall springa ut i morgonkylan

Ibland känns det bara som om "något" är fel.

Ibland är det bara en odefinierbar känsla i maggropen - en ledtråd.

Eller själens tysta budskap....

Ibland är man på rätt spår, men råkar trilla utanför rälsen.

Och det är då man behöver nya energier.

Ett möte.

Ett samtal.

En tanke.

Jag träffade just den personen jag behövde träffa. Varken hon eller jag visste det. Men jag fick precis det jag behövde.

TACK, JOSEFIN!

I morgon åker jag ner till Ängelholm för ett möte med Joseph inför vår "Heal the World" helg i sommar!

Jag är på spåret igen. :)