Hastings i Sussex, vid Englands sydkust, är en plats som många hört talas om. Slaget vid Hastings 1066. Normanderna genom Vilhelm Erövraren övertog landet från Saxarna och dödade dåvarande kungen, Harold.

Själv är jag säker på att jag bott här i ett tidigare liv.

Det har jag ju också. Ett tidigare liv för 30 år sedan, för här bodde jag i 10 år under 70-talet.

Men i själva verket rör det sig nog om hundratals år sedan, för varje gång jag kommer till Hastings känner jag att jag kommit hem.

Utsikten från vårt hotellfönster.

Den obligatoriska piren finns här förstås!

Hastings är uppbyggt på två kullar - East Hill och West Hill.

Här står jag på West Hill och tittar ner på Gamla Stan, den ursprungliga staden.

East Hill nerifrån stranden. Förr i tiden gick vattnet ända upp till klipporna.

Hastings har den största fiskeflottan som är strandbaserad i hela England! När båtarna kommer in dras dom upp med traktor eller - vilket var vanligare förr - vinschas upp på stranden. 40 båtar ingår i fiskeflottan. Dom är små om man jämför med svenska fiskebåtar. Och olyckar händer, tyvärr. 1988 föll Dezis halvbror överbord och drunknade.

East Hill med liften, där man kan åka upp och njuta av den underbara utsikten!

I Old Town finns många underbar gamla hus. Det är som att komma tillbaka till ett annat århundrade!

Här finns också smugglargrottorna. De är enormt stora med massor av vindlande gångar. Sydkusten var ett omtyckt område för smugglare och det finns massor med berättelser om hemliga gångar, lönndörrar och gömställen. Den intressantaste berättelsen - som är sann! - är den om smugglarkungen som sågs rida ut i skymningen med sin långa svarta cape. Han gäckade polisen i många år - tills man äntligen fick fast honom. Och det visade sig vara kyrkoherden i stan!

Det här är Dickens hus, där Charles Dickens bodde under flera år och skrev några böcker.

The Stag är en spännande pub med många berättelser - alla är nog inte helt sanna.

Här skall finnas hemliga gångar och mystiska märken efter en häxa.

De mumifierade kattorna hittade i skorstenen. Varför dom lagts där vet man inte, men svarta kattor höll borta onda andar. Kanske vaktade dom helt enkelt puben? Det finns också en berättelse om en häxa som skulle ha drivits från stan. För att ta död på hennes förbannelser dödade man även hennes två kattor.

Tja, vem vet? Men hela stan är full av mysterier och spöklika iakttagelser.

Dezi njuter av stranden.

Hastings kommer alltid att finnas i mitt hjärta.

Här finns det oändliga havet (okej, okej, det är engelska kanalen, men det KÄNNS som havet!)

Här finns den gamla bebyggelsen kvar sedan mer än 500 år.

Här finns så mycket minnen och så många "själar".

Och sedan älskar jag utsikten från kullarna. Där uppe kan jag sitta hur länge som helst och bara vila i den fantastiska vyn.

Här, i Hastings, har jag bott - inte på bara på 1900-talet.

Vissa saker VET man bara

Annika - älskar den gamla engelska kulturen

Aaaaah, vad skönt att vara hemma!

Speciellt som jag beslutade mig för att importera några engelska baciller till Sverige.

Blev döförkyld i söndags och det var väl nästan väntat. De där folksamlingarna i London, speciellt i tunnelbanan där alla hostar och nysar, är ett väldigt lämpligt ställe att hitta små bakerier på. (För att inte tala om flygplan där alla baciller bara åker runt, runt)

Jag körde på för fullt i alla fall. Och i går hade Dezi och jag en helt otroligt underbar dag i Hastings! Vi gick runt i fem timmar (!) med ett antal fika-och matstopp. Solen gassade. Det var 15 grader när vi satt i lä. Folk satt utomhus på alla serveringar och jag fick t o m lite solbränna (!)

Nu ska jag packa upp och sedan lägga mig i ett bubbelbad och VILA. Det känns som jag behöver sova 12 timmar. Sådana där elaka förkylningar tar på krafterna ska jag säga. Men så har jag också promenerat mer än jag gjort på månader. Och år!! Woooeehhhh....

Jag lovar återkomma med foton....när jag kommer upp till ytan igen. :)

Annika - såååå skönt med den egna sängen när man inte är riktigt kry!