Nu packar jag min väska.

Och nu åker datorn också ner.

I morgon bitti ger jag mig iväg till Centralen för en två timmars intervju. Sedan går tåget till Stockholm 12.45, kommer hem igen torsdag kväll.

Jag kommer med största sannolikhet att packa upp datorn när jag susar framåt mellan Götet och Stockholm.

Ha en UNDERBAR fredag kväll, så hörs vi i morgon :)

Annika - packade på tio minuter

Min snälla son kommer förbi och bjöd mig på lunch!

Fast just när vi skulle gå dök fastighets-Nisse upp och skulle byta låset på min dörr - en timme för tidigt.

Och sedan ringde telefon....

Och sedan fick Dezi jobbsamtal....

Och till slut kom vi iväg - klockan halv fem.

Sen lunch idag :)

Grekisk mat!

Lammkotletter med mandelpotatis och en grekisk sallad.

Bara såååååå gott!

Dezi valde en mixad tallrik med grillspett, moussaka, lammfärsbiff och sallad.

Nu är jag mätt och belåten.

Packar väskan för att ge mig iväg igen i morgon.

Fast nu är det bara soffan som gäller....

Annika - blev ännu sömnigare efter maten... :)

Har precis fått fotona från min modellagentur - de foton vi tog under en heldag på Carlanderska sjukhuset.

Eftersom vi var fyra modeller insåg jag att det fanns en chans att jag inte ens skulle komma med i den slutliga broschyren.

Men nu är den första lanseringen i USA klar och ser man på!!

Där är ju JAG - sittandes i en rullstol :)

(Ser alldeles för frisk och pigg ut för att vara på ett sjukhus, haha)

Övriga foton som också valdes ut för kommande broschyrer (de ska nämligen köra ut kampanjer i olika länder och kommer då att byta bilder) innehöll många av mina foton.

Jag är faktiskt förbluffad över resultatet!

Jag fick nämligen inte ha något smink på mig - eftersom jag var "sjuk" - och att fotona ändå blev så bra är ett mirakel.  Miraklet heter förmodligen re-tusch-er-ing! (Ler).

Modellagenturen berättade att kunden var helnöjd och specifikt bad om våra efternamn, så att dom kunde boka oss igen för fler uppdrag. Kul. Jag är bara så tacksam för att kunden var nöjd.

Det är ju så man ska tänka - man gör ett jobb för en kund och dom måste få vad dom betalar för. Och helst lite till.

Bilderna?

Sorry - kan inte visa er dom.

Det är ju hårdvaluta, liksom. Copyrightade.

Ni får bara tro mig på mitt ord - eller tro att jag ljuger. (Fniss)

Så småningom kommer väl kampanjen till Sverige också.....

Annika - rullstolsmodell

För ett tag sedan kontaktades jag av en filmpedagog, Antonie, som hade läst om "Spirits for Sale" och ville hjälpa mig att sprida filmen. Hon är själv från Kanada och har Chippewa-blod (eller Ojibway, som stammen också kallas), därför är hon är väldigt mån om att indianernas budskap kommer ut.

Antonie bor i Stockholm, men skulle komma ner till Göteborg över helgen för Bokmässan. Kanske kunde vi träffas?

Denna helg ska jag till Stockholm. Ha ha - LITEN miss i "planeringen", så att säga.

Men vi bestämde ändå att träffas på Centralen i morgon innan mitt tåg går.

Antonie, som gör reportage för Ordfront,  ville göra en filmad intervju med mig.

Vi får väl se hur mycket vi kan få ihop. Centralen är ju inte den roligaste platsen att filma på.

Troligtvis får jag åka upp till Stockholm en annan gång så att vi även kan få lite vackra naturbilder.

Jag blev i alla fall jätteglad - det känns som om det äntligen börjar hända saker runt filmen.

Den har varit SÅ svår att få ut, men så är den ju också kontroversiell.

Och när man ska plöja ny mark är det tufft! Alltid!

Annika - konstant plöjare av nya fält :)