Tänk att man kan bli så trött av att posera en hel dag!

Faktiskt jobbigare än jag trodde.

Vi var fyra stycken - Ronny, Susanna, Bengt och jag - som dök upp på Carlanderska sjukhuset och hälsade på gänget från reklambyrån Ellermore. Susanna och Ronny skulle spela sjuksköterska resp läkare medan jag och Bengt var vårdtagare. Och det var fyra scener vi skulle göra.

Första scenen låg jag i sängen (ha ha ha, skööönt) i en timme med en läkare som lutade sig över mig.

Scen två var i en fåtölj i hemmamiljö där en sjuksköterska gav mig ett glas vatten. Där fick jag vara lite finare och behövde inte se så sjuk ut. (Ler)

Scen tre satt jag i en rullstol och skulle ha nån form av kontakt med han/hon som sköt mig och det var lättare sagt än gjort utan att vrida nacken ur led. Och utan att bara visa ögonvitorna......

Och slutligen scen fyra skulle jag bli sisådär 90 år och stappla fram i en korridor med en läkare som stöttade mig. (Min praktscen - alla blev fascinerade av hur gammal jag såg ut. Det är alltså där min talang ligger: att se döende ut!) (Suck)

Vi höll på i sju timmar och bytte roller hela tiden.

Det var bara att posera och följa instruktionerna:
"Titta mer åt vänster! Ner med huvudet! Upp med foten! Stryk undan håret! Le! Se allvarlig ut! Le igen! En centimeter till höger...."

Stackars alla sköterskor och operationspersonal som försökte springa mellan våra strålkastare, sladdar, kameran och poserande modeller. Jösses!! De klagade inte en enda gång när vi lade beslag på hela korridoren!

Detta ska bli reklam för ett nytt silikonförband som gör att det inte kommer att bli lika smärtsamt att lägga om sår. Produkten och därmed vår reklam lanseras av Mölnlycke Health Care i USA i höst (kolla, nu hamnar jag i USA IGEN! Det är nog ett tecken.) Sedan ska plåstret - och VI - ut i hela världen och hamnar väl även här i Sverige så småningom.

Jag och Ronny - min snälla läkare -  poserar innan vi ska in framför kameran. Den ANDRA kameran, alltså.

Vi satt och drack Loka medan teamet riggade upp all utrustning för rullstolsscenen. Och sedan var det klart:

Patrik till vänster är Art Director - eller AD, som det heter - och är den som är chef över det här uppdraget. Han beslutade hur vi skulle posera och gav sig inte förrön han var nöjd med varje scen.

Här instruerar han fotografen, Josefin, samt modellerna på bilden.

Till vänster skymtar Linda fram. Hon är från reklambyrån och håller i - allt!! Prylar, tider, bokningar, modeller m.m

Till höger står Ronny och väntar på sin entré i bilden och bakom honom skymtar en tjej fram. Hon är representant från Mölnlycke Healthcare. Har tyvärr glömt hennes namn.

Här kollar Patrik och Linda bilderna på laptopen för att se vilka ändringar som skall göras. Det är ju SÅ praktiskt med digitalkamera och att man kan se bilderna direkt på skärmen!

Våra käcka och supertrevliga modeller. Glada och pigga och inte alls så sjuka....

Efter fotosejouren hämtade Dezi mig och vi tog en fika och lite mat på Västra Hamngatan.

Jättekul dag. Hoppas det blir modelluppdrag!

Annika - nöjd patient som glatt hoppade ut ur rullstolen och skrek: Jag kan gå! Jag kan gååå!