Nu är det morgon (förmiddag) IGEN.

Fattar inte vart dagarna tar vägen....

Dom rusar fram.

Herregud, snart är det slut på juli. Help!

Solen strålar och himlen är blå. Det var ju en trevlig omväxling.

Ska alldeles snart ta mig ner till stan.

Tycker jag har varit i stan varenda dag och glömmer ÄNDÅ småsaker som jag behöver köpa innan resan. Så nu har jag i alla fall gjort en lista! :)

Måste till Forex och växla in dollars.

Sedan blir det fika med min kompis och därefter frissan.

Annika - see you later

Pewwwh, jag skriver marknadsföringsmaterial.

Gick till tryckeriet i dag, men dom hade stängt för semester.

Så nu fixar jag det själv istället.

Fick allt jag behövde från min agent i Stockholm idag.

Perfekt!!

Nu har jag gjort mappar, inkluderat vykort, synopsis, bakgrundsfakta, presentation....bla bla bla......

Nu har jag nog allt. (Tror jag! Men det kommer jag väl på "over there" att jag inte har....)

Är dock INTE nöjd med min "Tagline".

En "tagline" är den där korta snutten som står på filmens affisch och som ska göra att alla RUSAR dit för att se filmen. Det är den där enda meningen som gör att en Hollywood-producer säger "DEN filmen vill jag göra!"

Får inte till det. ( Dööh, hur svårt kan det VA?!) (Skratt)

"Two women, two sons, one enemy - and 3000 years between them." har jag nu.

Måste finnas något bättre. Inte nöjd. Har fem dagar att komma på något. 

Finns det nån PR-konsult där ute?
Någon sån där....vad heter det....som skriver reklamtexter?

Eller finns det nån av er bloggbesökare som läst boken och som kommer på något slagkraftigt?
Alla förslag mottages MER än gärna!!

Du kommer att få ett TACK i slutet av filmen. Lovar!!

(Du vet, när filmens sluttexter rullar och rullar och alla för längesedan har lämnat lokalen. Och texten är så liten att ingen kan läsa den. DÄR kommer ditt namn att stå!)

Annika - orkar inte sitta vid datorn mer. Bye bye lap top. (En stund i alla fall)

När jag pratade med en kompis i dag kom jag att tänka på det där med missunnsamhet och avundsjuka.

Det ÄR verkligen en "sjuka" som härjar som en bacill i samhället.

Jag har kommit nära den där sjukan både som offer och utomstående. Den lösgör ofta följdsjukdomar som gör att man ibland hissnar över vad folk är kapabla till. (Speciellt om det finns pengar med i spelet.)

Det är verkligen tragiskt.

Varför kan vi inte bara unna varandra att ha det bra?

Är det inte underbart när andra lyckas?
Själv tycker jag det SÅ roligt att hjälpa dom som är nya inom mitt yrkesområde - speciellt tjejer - och se dom växa och lyckas, det är fantastiskt.

Därför tycker jag den här texten är underbar:

Tusen ljus kan tändas från ett enda och det gör inte det ljuset svagare. 

Fyyy, vad det har blåst och regnat i natt!

Har varit vaken gång på gång på gång och lyssnat på smattrandet och vinden och något som flög runt inne på gården.

Jag kände mig inte alls utsövd när det var dags att gå upp.

Idag ska jag fika med en kompis.

DET har väl aldrig hänt förr! (hihi)

Jag har så många vänner som undrar om vi ska fika denna veckan att jag kunde fylla varenda dag med att bara gå från fik till fik.

De vill önska mig lycka till och det är ju jättesnällt.

Men jag vill inte binda upp mig för mycket eftersom jag SÄKERT kommer på saker jag glömt köpa eller göra....

Ska också lämna bilen i stan så att Dezi får tillbaka den, han håller på att turista i stan med sin kompis från Sydamerika. Tråkigt att vädret blev så trist för dom....

Okej, kaffe, frukost och sedan iväg.

Annika - fortfarande lite seg....

Shit, vad jag blev trött plötsligt.

Det är jobbigt att utmana hela världen.

Jag måste nog sova lite först....

I morgon ska jag fundera på det igen.

Annika - tänder stearinljus. Det är så mörkt och ruggigt ute!

 Tillbaka i Kungshamn

Jag har haft en helt fantastisk dag!

Jag har träffat SÅ många underbara, positiva, trevliga människor  - TACK till er som kom, om ni nu råkar läsa bloggen!

Och stort tack till Kungshamns bokhandel som skötte allt SÅ proffsigt.

Bra marknadsföring, trevlig signeringsplats, supertrevliga affärsägare. Plus ett extra tack till Carina, som ringt in och tipset lokalradion om boksigneringen.

Det kom så mycket folk.

Det kom äldre "urinvånare", många från Malmön, som berättade minnen och gav mig mer information. Flera av dom kände mina gamla släktingar.

Det kom danskar och norrmän.

Det kom smålänningar och annat löst folk.... (nä, skoja bara)

Alla var så supervänliga och pratsamma.....helt otroligt.

Ett tiotal personer kom och frågade mig om Pyttarna.

En man förklarade att hans äldre släkting varit Pytt - helt definitivt!

Jag sålde 18 böcker, plus fyra som såldes innan jag kom och bokhandeln köpte ytterligare fem. Wooooah!

På vägen hem åkte jag in på Torps Köpcenter utanför Uddevalla och där, i bokhandeln, lämnade jag också ifrån mig fem böcker. Vilken lyckosam dag!

Jag var så OTROLIGT fylld av energi när jag körde hemåt!

Jag satt i bilen och kände bara att "NUUU tar jag Hollywood!"

Och då kände jag att Skjöld satt där i baksätet. Det var längesedan...!

"Du åker väl med mig till Hollywood, Skjöld?" sa jag.

"Inte bara JAG!" sa han.

"Va?"

"Tror du att det bara är Sioux-krigare du har med dig så tror du fel. Alla MINA krigare kommer också att finnas på plats. Även om du inte kan se oss..."

Jag är redo....nothing can stop me now!

TACK igen till er alla uppe i Kungshamn. Ni är helt fantastiska och er entusiasm smittade av sig. Det var PRECIS den injektionen jag behövde!

Annika - som tror att ALLT är möjligt, nu mer än någonsin

I morgon bitti bär det av upp till Kungshamn.

Ska signera böcker i bokhandeln där.

Jättekul!

Och vädret ser ju lovande ut för boksignering.

D v s inget vidare....hehe

Hade aldrig kunnat tävla med SOLEN.

Annika - hörs i morgon kväll!

Fick just mail från Siouxindianernas chief - Arvol Looking Horse.

Eller rättare sagt från hans sambo, själv sitter han ju inte vid datorn.

Dom är SÅ glada för Hollywoods prisutdelning, vilken SEGER för dom!!

Och jag är så glad för deras skull!

Arvol Looking Horse

Nu undrar dom om dom ska skicka några Tokala till mig!
Tokala är Lakotas (Sioux) motsvarighet till SÄPO. (SkrattI)

Med andra ord, det är de tuffaste krigarna dom har, som dessutom har ansvar för att se efter kvinnor och barn samt givetvis hövdingar och medicinmän. De finns i de flesta stater och lyder alltid sin hövding när han kallar på dom.

Oooeeeeh, JAAAAA TACK!

Jag som alltid drömt om bodyguards!

Fantastiskt mycket bättre än någon mesig toyboy.

Och VAD kan väl slå högre än indiankrigare?!

Jag blev nästan lite blank i ögonen, faktiskt.

Att deras Chief skulle kalla ut Tokala för att skydda en vit kvinna - jizzez!!

Jag är så otroligt, otroligt tacksam och förundrad.

Djupet i det här kanske bara kan förstås av dom som också kämpat för indianerna.

Och jag påmins om orsaken - varför jag åker till Hollywood!
Det är inte glam och fest och urringningar och visitkort.

Det är något mycket, mycket större....

Annika - som inte riktigt förstår VAD the warriors skall skydda mig MOT. Men vem bryr sig??!