Nu är jag hemma.

Har varit på Institutet för Arbetslivsforskning och lyssnat på en amerikansk professor, Joe Folger. Han har skrivit en mycket uppskattad bok om transformativ medling. Och nu är han alltså i Sverige med sina workshops.

Alltid lär man sig något, tänkte jag. Dessutom kostade det bara 500:-. Väldigt billigt för att lyssna på en amerikansk toppföreläsare!! (Han tar 3.000:-/person för en heldag i USA)

Så jag stängde ner min hippiesjäl och drog ut lådan med konsultkläderna istället :)

Joe Folger var mycket trevlig. Mjuk, lättillgänglig och bra på att presentera sina teorier. Jag gillade honom! Men något nytt...? Näää! Inte ens några verktyg för HUR man medlar!

Under tio år flög jag över hela världen och gick på ledarskapskurser i London, San Fransisco, Budapest....lite överallt. Och massor med kurser i Sverige. Sedan blev det bara samma "tugg". Inget nytt.

Visst, man kan lära sig nya sätt att presentera teorierna, nya sätt att rita mallar eller förklarande modeller. Men basen i det hela är precis samma! Människor är människor. Redan dom gamla grekerna sa samma sak vi säger i dag. "Inget är nytt under solen", liksom.

Det ROLIGASTE var i alla fall att jag fick träffa en massa konsultvänner jag inte sett på år! Jättekul!!!

Annika - som verkligen hade trevligt! Och det är huvudsaken :=)

Utanför gymet finns en liten rabatt.

Och där - mellan de gröna bladen - såg jag en påslagen laptop skymta fram.

Där stog den, alldeles för sig själv!

Men VEM lämnar en laptop så där? tänkte jag.

Och är den riktig? Eller bara en atrapp??

Och i så fall, varför står den DÄR?

Kom hem.

La mig på balkongen med en kopp kaffe och Göteborgs-Tidningen.

Slår upp sidan 15:

NÄÄÄÄÄ, men va ffff---------nnnn!!

Ska jag springa dit?
Nej, det är säkert försent. DEN laptopen är nog borta för länge sedan.

Eller inte.

Om du läser detta och bor i Göteborg, spring till Esperantoplatsen! Där står den!!

Annika - orkar inte med fler äventyr under en och samma dag (hihi)

På vägen till gymet gick jag förbi sjukgymnasten igen.

Dörren stod öppen, så jag gick in.

Ingen där.

Ingen i receptionen.

Satte mig ner och väntade. Och väntade. Och väntade.

Var ÄR alla människor?

Smög mig ner längs korridoren och såg att en av dörrarna stod öppen.

Alltså kikade jag in.

OJJJJJJJ!!

En riktigt vältränad - väldigt snyggt vältränad! - kille satt på en brits iklädd bara ett par träningsshorts, medan sjukgymnasten undersökte honom.

Ooops!
"Ursäkta!" sa jag och hoppade baklänges.

Funderade på att titta in och säga "Ursäkta!" en gång till.

Eller kanske....tja....fem gånger till.

Men jag hann inte för sjukgymnasten kom ut, fick mitt visitkort och lovade ringa.

Det blir nog rätt bra det här trots allt :)

Annika - och det var morgonens sjukgymnastik. Toodelooo :)

Sjukdomsinsikten fick jag igår, när jag såg två tjejer som fotade sina kaffekoppar. VEM skulle göra det om inte bloggare? Insikten drabbade mig som en blixt!

Alltså, det måste ligga hundratalas (tusentals?) bilder på kaffe ute på nätet!! Latten och cappuccinon och helt vanliga, svenska kaffebilder.

Källa

Det ligger tusentals bilder på halvätna måltider, sallader, udda sockar, leende, gråtande, smutsiga och rena barn, husdjur, stugor, blommor....fast, tja, sånt går väl an....men alla kaffekopppar??!!

Detta med bloggandet är sjukt!

Bara här på lilla Bloggagratis i lilla Sverige finns det 37 422 bloggar med 1 316 593 inlägg! Alltså - enmiljontrehundrasextontusenfemhundranittiotre!!

Istället för AA - Anonyma Alkoholister - kommer vi snart att få AB - Anonyma Bloggare. (Ahaaaa, ny affärsidé!)

Dagens barn växer upp med en morsa som gömmer sin skära laptop i garderoben och tar en "Blogg" när barnet inte ser...

Det är ju tragiskt. Och SJUKT!

Och herregud - jag är en DEL av denna farsot!
HEEEEEEEELP!!!!!

Och nu över till något annat 

Jag vill hälsa alla nya besökare hjärtligt välkomna till bloggen!!

SÅ roligt att ni hittat hit!
Och så MÅNGA!
Var kom ni ifrån? Vilka är ni?

Vi har jättekul här inne, så jag hoppas ni stannar ett tag.

Vänta, vänta....

Måste givetvis bjuda er på en kopp kaffe.

VÄLKOMNA!!

Annika - fick sjukdomsinsikt. Beslutade mig för att fortsätta vara sjuk.