Puh, nu har jag kämpat med brevet i tre timmar till!

Försökte få till något som "sticker ut" utan att bli oseriöst. Något som syns.

Men jag måste ju lite på Minyas kraft, tänkte jag. Och då fick det bli så här.....

 En mapp med ristningen på utsidan. Ingen text.

Det ser snyggt ut och det borde ju väcka nyfikenhet.

Inuti har jag presenterat mig, skrivit en synopsis, en tag line, genre, ett ledord...bla bla bla.... och allt annat som Hollywood vill ha. (Har pluggat på!!) Jag skickade även med boken.

Och så slutade jag med:

Jag vet att jag gör allt fel.

Jag har ingen agent. Ännu.

Jag har inget filmmanuskript. Ännu.

Men vad jag har är en okuvlig tro på att  underverk kan hända...

.....precis som i mina böcker.....

.....och precis som i dina filmer....

Ibland är saker och ting "meant to be".

Och dessutom - om du gör film i Sverige kan vi bjuda på svenska köttbullar på IKEA. Ingenting kan toppa det!!

 -----------

Jag kollade en intervju med Tim och Johnny Depp.

Intervjuaren sa väldigt allvarligt: "So you and Johnny have worked together for ten decades?!" (Det är alltså 100 år....)

Hon märkte inte att hon sa fel.

Johnny som just drack vatten bara exploderade, sprutade ut vattnet och höll på att trilla av stolen av skratt. Tim försökte se seriös ut men eftersom Johnny fastnat nere på golvet i skrattattacker kunde han inte hålla sig. Speciellt som intervjuaren fortfarande inte fattade vad som pågick!

Gud, vad jag skrattade!!

Jag tror de där två killarna har hysteriskt roligt tillsammans.

Så därför klämde jag i med en rolig avslutning.

Nu går brevet iväg till Beverly Hills. (Jag hade tre olika adresser, men chansar på adressen till hans agent.)

Bye bye lilla brev!
Good luck!
Bring Minya´s power with you!!

Annika - som hoppas Freja håller sin hand över det här och att Orm inte norpar brevet på vägen!

Just nu sitter jag på Centralen och skriver.

Nu undrar ni kanske varför då? Ja, det gör jag också.....hihi

Jag skall på kundbesök till Stockholm och Kristianstad nästkommande veckor. Kundbesökskostnader får jag stå för själv, så ibland blir det mycket pengar ut och så blir det inget jobb ändå.

Nu tänkte jag att jag skulle använda min SJ Prio-poäng, så får jag alltså resorna gratis. Eftersom jag då inte kan boka på nätet promenerade jag ner till SJ på Centralen.

"Nä, sånt kan vi inte boka här!" sa mannen bakom disken. "Du måste ringa."

"??"

"Här är numret, ring till Prios medlemsservice och boka!"

"Men PRIO är ju SJ:s förmånskort. Kan inte NI ringa härifrån, då?"

"Nej, det kan vi inte. Du måste kontakta Prio medlemsservice på telefon eller mail."

Ooookej. Så nu måste jag lämna SJ bakom mig och gå hem - för att ringa SJ. Sverige är fantastiskt.

Och då hittade jag ett Internetställe här på Centralen och eftersom min tröskverksdator inte klarar av att ladda ner tunga sidor, så satte jag mig här för att kolla några saker. På Sidewalk Express. Med en cappuccino.  Yohooooo!

Annika - som gick hit alldeles i onödan. Men det var ju en skön och lång promenad

I lördags gick jag ut på en promenad och passerade parkeringsautomaten på vår gata. Där stod en kille i mörka byxor och en stor säck, just i färd med att tömma automaten.

Det såg konstigt ut, tyckte jag. Ska inte "tömmarna" ha en bil med loga? Kanske rent av uniform? Visserligen har jag inte sett när den blir tömd,  men ändå.

Så jag vände mig om några gånger och tittade på honom. Han väntade lite, tycktes tveka, men fortsatte sedan sitt uppdrag.

"Stjäl han pengarna?" flög det genom huvudet på mig. "Nej, kan väl inte vara möjligt, så här mitt på dagen....."

I går såg jag tidningen.

Helt otroligt!!

Killen som tog bilderna hade liksom jag anat oråd och sprungit in efter en kamera medans han ringde polisen.

10 timmar senare hade han fortfarande inte hört något från polisen.

Vilket bara visar - ju fräckare man är, ju mer kommer man undan med. Dessutom har vi ju inte resurser nog att skicka poliser på sådana här brott.

Annika - som häpnar över att folk har tillräckligt med is i magen för att göra sådant här