Jag avverkade en härlig runda på gymet idag.

På vägen hem ringde min lilla son och befann sig i en cykelaffär. "Kom och hjälp mig få hem cykeln jag tänker köpa!" sa han. (Min bil är större än hans.)

Det var därför jag slutade på Backaplan på Hisingen, vandrandes runt bland olika cyklar. Nu blev det inget cykelköp eftersom han ville åka tillbaka och provcykla. Men det får bli en vardag när det är mindre folk.

Istället åt vi lunchbuffé på COOP och jag inhandlade en styck fågelautomat och en stor säck med fågelfrön. Jag tycker alltid SÅ synd om fåglarna när det blir kallt och nu ska jag hänga upp fröautomaten på min balkong.

Annika - som bara skall läsa tidningen och ta en kopp kaffe innan jag packar ner julsakerna

När jag började blogga i april förra året tänkte jag "Hur KATTEN ska jag få ihop ett inlägg per dag?!" Vissa dagar (rätt många av årets dagar) händer det ju ingenting alls. Det är liksom bara en transportsträcka....så där som dom flesta av oss har det. Rätt enformigt.

Nu inser jag att jag gör sisådär tre inlägg per dag. Och skulle LÄTT kunna göra fem. Av ingenting alls.

Och då tänker jag: "Är det så det ser ut i min hjärna?!"

Herregud, så mycket som måste åka runt där uppe! Helt onödiga saker! Som en stor torktumlare med en massa kläder i en enda röra.

På 80-talet gick jag på terapi. Min psykolog sa till mig att jag troligtvis aldrig skulle komma att ha ett liv som var som ett rakt streck. Jag skulle nog alltid vara lite "upp och ner" (han gjorde en zick zack rörelse med fingret). Kanske var det ett annat uttryck för torktumlare i hjärnan. Men han log så vänligt (eller var det skräckslaget??) när han sa det.

Och då är det ju så. Jag har fått ett utlåtande på det. Därför fortsätter jag att tumla kläder i hjärnan. Och mycket annat :) 

Ser det ut så här i min hjärna, tro? 

 Nä, mer åt det här hållet, tror jag....  (Skratt)

Annika - som kan berätta att just nu tumlar det inte så mycket. Har inte fått mitt kaffe än....

STANNA UPP
SAKTA NER

SLÄPP VAD DU HAR FÖR HÄNDER

OCH SLÅ DIG NER PÅ DEN DÄR ANSPRÅKSLÖSA BÄNKEN IBLAND!

KANSKE ÄR DET FÖRST DÅ VI TILL FULLO KAN TA IN NATURENS MIRAKEL

Annika - en kvart kvar till midnatt. Tack för den här dagen!

Vår lilla fikautflykt tog hela dan....

Körde iväg för att hämta upp Vivi och det tog dubbelt så lång tid som vanligt. En stackars skåpbil hade fått punktering vid Tingstadstunneln och det var totalstopp! PUH!

I ett försök att hitta en ny rolig fikautflykt (märker ni hur man hamnar på samma ställen hela tiden? Fast man tänker varje gång att man ska hitta något nytt!) så föreslog jag hamnkrogen i Gottskär.

Gottskär ligger söder om Kullavik och Särö i Halland. Jag hade fått för mig att det var sisådär 20 minuter dit. Hahaha! Det tog över en timme (inklusive två felkörningar). Och när vi äntligen kom fram var allt stängt! SHIT, också!!

Eftersom vi ändå var ute på villervägar åkte vi för att titta på min prästkompis kyrka som ligger där ute på landet. :) Upp och ner och ut och in på småvägarna.

Sedan var vi så fruktansvärt hungriga och fikasugna så vi styrde kosan mot Kungsbacka. Där finns det i alla fall ett fik på torget. Men näää, det var BORTA!  Puts väck!! (Det är vid denna tidpunkt man börjar regridera till fem år. Igen!!)

I alla fall så måste det helt klart finnas något fik inne i stan.

Och på denna gatan hittade vi ett konditori som visade sig vara jättemysigt.

Och VAD ska man välja?

Jag håller fortfarande - efter nio hela dagar! -  mitt nyårslöfte om att lägga av med kakor och godis. (Skratt) Så det blev en äggsmörgås.

Ett Kungsbacka-fenomen?

Semlor med vanlijkräm istället för mandelmassa?

Vivi vågade inte pröva, hon körde med den gamla vanliga semlan.....

 Kul väggprydnad. Väskor! Överallt!

Sedan körde jag hem Vivi, körde hem mig själv, parkerade bilen och tog mig en promenad tillbaka. Fullmånen lyste så vackert över "min" fästning! (Det är alltså "lampan" ute till höger).

Hade velat ha ett riktigt mystisk, magiskt foto med månen PRECIS ovanför fästningen. Men jag orkade inte springa runt och leta efter den perfekta platsen att knäppa fotot. På söndag är den riktiga fullmånen. Kanske får göra ett försök då :)

Annika - som ser fram mot att städa undan julsakerna i morgon!

Nu är jag genomsvettig...!

Har krupit omkring i min källarskrubb och letat efter papper.

All bokföring måste sparas i tio år så i min skrubb finns ett 30-tal pärmar huller om buller i olika kassar.

Försvarshögskolan fick plötsligt för sig att dom ville ta ut en årlig licensavgift från oss som är handledare för deras ledarskapskurs. I 27 år har det varit gratis (ja, utbildningen kostar ju rejält och uppdatering av material kostar, men inget annat.) Vi som ville fortsätta fick ju bara krypa till korset. Det är mitt levebröd, så det är bara att betala.

Nu visade det sig att Försvarshögskolan enligt högskoleverket inte hade rätt att ta ut den här avgiften, utan måste betala tillbaka alla pengarna till oss.

Så - hurra!! - plötsligt får jag en sen julklapp på 6.000:- D v s om jag kan hitta när jag betalade in pengarna och vilket nummer Försvarshögskolans faktura hade.

Och DET är ju en rolig uppgift....."NOT"

Just nu håller jag på med ett detektivarbete som lär ta ett tag. Måste väl gå till min revisor, antar jag. Men det blir en annan dag....för nu ska jag åka iväg på en utflykt. Att fly från tråkiga uppgifter är en väldigt bra metod ibland! (Hihi)

Annika - som borstar av sig allt källardamm....

Fast det här orkade jag också lägga in.... 

JACK SPARROWS´ SPARROWS DUCKS

Annika - är så seg och trött idag så det här var allt jag orkade lägga in

Ibland kan ni som kommenterar råka ut för att kommentaren inte genast blir publicerad. Det är BARA min glömska och virrighet detta beror på.:)

Den här bloggen har som standardfunktion att alla kommentarer ska godkännas av bloggägaren. Om jag vill ändra den inställningen, d v s släppa igenom alla utan godkännande, måste jag klicka i en liten cirkel när jag gör inlägget. Och det är detta jag glömmer ibland. SORRY!

De enda kommentarer som censureras är spam och otillbörlig reklam. Och om det nu skulle bli några personangrepp eller pajkastning. Men det har jag tack och lov varit förskonad från.

Så fortsätt att kommentera, det är jättekul! :)

Annika - som gäspar. Det blev inte många timmars sömn i natt!