Jag köpte en låda med tepåsar som var så himla fiffiga!
Har faktiskt aldrig sett sådana här tepåsar förut.

Kanske är det bara jag som missat något väsentligt i livet...eller så beror det på att dom inte finns i Sverige. D v s inte annat än i "The English Shop".

En styck helt vanlig tepåse.

D v s man tror att den är vanlig.

I själva verket är det en invecklad och häpnadsväckande konstruktion :)

 Man draaaaaar i snörena - och så blir dom hux flux långa!

Den lilla lappen är perforerad, så när teet är klart river man isär lappen i två delar.....

....och sedan draaaaar man de två snörena åt olika håll och - vips - så kramar man ur de sista dropparna ur påsen. Och så slipper man det där  droppandet man alltid drabbas av.

Det var lite svårt att åskådliggöra hur man drar isär snörena när man bara har två händer och ena handen är upptagen med kameran (hihi) men jag hoppas ni förstår.

Visst är det FIFFIGT?!

Så superbra!

Annika - som är helt mållös över denna världsomstörtande uppfinning!

Nu är glada julen slut, slut, slut.....

----julesaker kastas ut, ut, ut.....

Annika - som måste erkänna att jag har kvar adventsljustakarna. Dom ska få stå där i en vecka till

Jag avverkade en härlig runda på gymet idag.

På vägen hem ringde min lilla son och befann sig i en cykelaffär. "Kom och hjälp mig få hem cykeln jag tänker köpa!" sa han. (Min bil är större än hans.)

Det var därför jag slutade på Backaplan på Hisingen, vandrandes runt bland olika cyklar. Nu blev det inget cykelköp eftersom han ville åka tillbaka och provcykla. Men det får bli en vardag när det är mindre folk.

Istället åt vi lunchbuffé på COOP och jag inhandlade en styck fågelautomat och en stor säck med fågelfrön. Jag tycker alltid SÅ synd om fåglarna när det blir kallt och nu ska jag hänga upp fröautomaten på min balkong.

Annika - som bara skall läsa tidningen och ta en kopp kaffe innan jag packar ner julsakerna

När jag började blogga i april förra året tänkte jag "Hur KATTEN ska jag få ihop ett inlägg per dag?!" Vissa dagar (rätt många av årets dagar) händer det ju ingenting alls. Det är liksom bara en transportsträcka....så där som dom flesta av oss har det. Rätt enformigt.

Nu inser jag att jag gör sisådär tre inlägg per dag. Och skulle LÄTT kunna göra fem. Av ingenting alls.

Och då tänker jag: "Är det så det ser ut i min hjärna?!"

Herregud, så mycket som måste åka runt där uppe! Helt onödiga saker! Som en stor torktumlare med en massa kläder i en enda röra.

På 80-talet gick jag på terapi. Min psykolog sa till mig att jag troligtvis aldrig skulle komma att ha ett liv som var som ett rakt streck. Jag skulle nog alltid vara lite "upp och ner" (han gjorde en zick zack rörelse med fingret). Kanske var det ett annat uttryck för torktumlare i hjärnan. Men han log så vänligt (eller var det skräckslaget??) när han sa det.

Och då är det ju så. Jag har fått ett utlåtande på det. Därför fortsätter jag att tumla kläder i hjärnan. Och mycket annat :) 

Ser det ut så här i min hjärna, tro? 

 Nä, mer åt det här hållet, tror jag....  (Skratt)

Annika - som kan berätta att just nu tumlar det inte så mycket. Har inte fått mitt kaffe än....