I flera år har jag suttit och jobbat vid köksbordet med papper överallt. Nu är jag trött på det, så nu ska jag fixa mig ett kontor. Inne i mitt vardagsrum!

Det började väldigt bra i våras. Köpte ny soffa, möblerade om - och sedan flyttade jag till landet och....tja, det hände inte så mycket mer. Men NUUU, nu är det dags igen! Måste ha ett skrivbord!

IKEA - here I come!

PROPPAT med folk!
Men hallå...ska inte folk vara fattiga nu efter julen???!

Hittar ett skrivbord i alla fall. Det blir utmärkt.

Tar mig ner till lagret (och stoppar ner några småsaker i kassen på vägen ner...hihi)

Kollar på dataskärmen vilket fack jag ska till.

Men...va...bordet ser inte likadant ut som det jag såg på andra våningen!

SUCK - måste hitta någon att fråga.

Hittar "Informationen". Tio personer i kö. "Vi har stått här i EVIGHET!" säger en dam. Ingen bakom disken. Ingen annan att fråga heller.

Blir trött.

Blir kissenödig.

Regriderar till fem år. Ställer obstinat min vagn med småsaker i ett hörn. Där står redan åtta vagnar från andra obstinata femåriga vuxna.

Tycker lite synd - men bara LITE - om IKEA-personalen som ska köra tillbaka alla varor som folk lämnat i vagnarna.

Går upp till andra våningen igen.

Funderar på att äta lunch.

Efter att ha sett kön....nä, vill inte ge mig in i den gröten.

Hittar en jättetrevlig tjej vid skrivbordsavdelningen som skriver ut alla instruktioner till mig. Måste samla ihop Galant Skrivbord från fyra olika fack.

Ooookej....! Hade aldrig fixat det på dataskärmen där nere.

Springer ner till lagret igen.

Kan jag bära hem Mr. Galant själv, tro?

Tror INTE det, nä....!

20 kg och fasansfullt stor!

Går tillbaka till kön vid Informationen.

Det är nu 20 personer framför mig.

"Måste man stå här om man vill ha hjälp?!" frågar en kille och ser helt förskräckt ut.

Ja, det måste man. Står snällt och troget en halvtimme och får sedan hjälp att boka hemkörning.

Räddar min vagn som står kvar bland alla andra vagnar.

Jag har nu mognat från fem år till förnuftig kvinna i övre medelåldern.

Och jag ska banne mej betala min lampa á 35:- och mitt ljus á 10:- !

Köar en halvtimme till i kassan.

Åker hem.

Min son ringer och säger att jag köpt fel skrivbord, han har sett ett mycket snyggare på IKEA som hade passat perfekt.

Det är inte för sent att byta.

Snart ska jag till IKEA igen. Hurraaaaaaaa!!!! :)

Annika -  som undrar om ni ibland känner att ni springer runt i ett hamsterhjul??! Det gör JAG!

Min 35:- lampa.

Lite för hög, tycker jag.

Får väl behålla den till nästa gång jag besöker IKEA.

Det var -14 grader här i Götet när jag gick upp!

Minus fjorton!!

I en stad som alltid känns dubbelt så kall som själva temperaturen.....(det har nog något att göra med fukten.)

Iiiiiiiiiiiiisch!

Klä er varmt och undvik att fastna:

Slicka inte på lyktstolpar

Pissa inte i snön

Häll inte vatten på folks fötter när dom står stilla länge

Häll inte vatten runt bildäcken på stillstående bilar

(Hrm....vad gjorde vi mer när jag var liten...?)

Var snälla! :)

Lycka till!
Brrrrrrrrrrrr....

Annika - som inte ens varit utanför dörren än :)

Jag ska INTE börja hacka på kändisar och ickekändisar - för det finns alldeles för många andra bloggar som sysslar med sådant - men det här vara bara så roligt....

Linda Rosing - som gett Botox, Restylane och alla andra insprut ett ansikte - erkände i gårdagens tidning att hon gjort ännu ett ingrepp på munnen. (Förutom att transplantera fett från baken till läpparna...urrk). Hon hade skurit upp munnen i mungiporna. (Ja, inte HON, utan en kirurg.) "För att få den att se gladare ut", sa Rosing.

Hahaha! Ursäkta, det lät bara så roligt.

Som om munnen inte hängde ihop med resten av kroppen.

Jag har världens bästa förslag, Linda!

Var glad och låt det synas! Så fixar sig allt själv.

Smärtfritt och helt gratis :) :) 

Gud, vad jag är smart!

Annika - som hoppas det blev snyggt i alla fall....