Nu har jag skickat baksidebilden till Patrik - och det blev bild nummer fyra.

Tusen tack för att ni velat engagera er och hjälpa mig välja!! :) Det verkade som fyran var mest populär.

Jag tycker Nikeisha och Benjamin var så gulliga tillsammans på alla foton - helt otroligt, med tanke på att jag inte ens hade träffat någon av dom innan fotograferingen.

Just nu väntar jag på besked från tryckeriet hur bred bokryggen ska vara och så ska Patrik få informationen så att han kan göra hela omslaget och skicka över det. Boken är min tjockaste hittills! 312 sidor! Det var inte riktigt meningen, men va´ katten....den ville ju inte ta slut! (Fniss).

Annika - som tänker koppla ner och koppla av alldeles strax....

Här ligger dom begravda....Minya och Skjöld.

Ibland undrar jag SÅ vilka personer som ligger i dom där två gravarna!! Högst upp på berget. Det måste ha varit andliga ledare eftersom hela området var ett andligt center. Synd att man aldrig får veta.

Jag sov urdåligt i natt - av ingen orsak alls - och var så trött i morse att jag somnade på tåget. Brukar inte göra det. Men när jag anlände till Stockholm 11.50 var jag pigg igen!

Att komma till LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) är underbart. Inte bara för att huset är så ljust och vackert byggt utan också för att det är fyllt av vackra foton från djur och natur. Det känns så BRA, på något sätt! Helt rätt och precis sådant där som jag själv vill kämpa för. "Back to nature".

Många fina foton från olika gårdar - det här gillar jag. "Lyckliga kor" :)

 En grön ko. Och Karl Petter, Sveriges charmigaste bonde. Kanske? Eller....? (Skratt)

Älskar det här fotot! Helt underbart!!

Jag fick förmånen att föreläsa om konflikthantering för 30 härliga kvinnor. De satt alla i cenrala styrelser, i LRF eller i lantbrukskooperationen. Här fanns representanter från Arla, Svensk Mjöl, Svenska husdjur och Lantbukarna. Alla jobbar med djur och natur  - härligt! Vi fick en jättetrevlig eftermiddag (tyckte jag i alla fall, hoppas de tyckte det också) med massor av diskussioner och bra frågor.

16.45 hoppade jag på tunnelbannan från Stadshagen till TCentralen och så var jag tillbaka igen.

Jösses, jag tror jag slitit ut golvet på Stockholms Central den senaste tiden. Tänk om man räknat ihop hur många timmar man tillbringat på TCentralen och Arlanda i sitt liv....det hade nog blivit skrämmande! :)

 Jag känner mig alltid som en MYRA när jag är på Stockholm Central! Jizzez....

Sex timmar tåg blir rätt mycket. Gäsp! Tänk att jag hållt på att resa så här i 18 år och inte tröttnat än. Undrar vad jag var i mitt tidigare liv?

Beduin?
Cirkusartist?

Vagabond?

Annika - fallen vagabond. D v s fallen ner i soffan....