När man  bott 10 år i England blir man lite "förstörd"...så jag bara älskar den här engelska affären, som jag upptäckte för några år sedan. (Trots att den ligger alldeles i närheten har jag inte vetat om den.)

Här är affären - på Plantagegatan i Göteborg. Finns även på Medborgarplatsen i Stockholm, har jag förstått.

Så här ser det ut i affären.

"Enligsh biscuits"...mmmmm! "English sweets" är inte heller fel.

Engelska efterätter är så goda! (Tycker jag!) Och så onyttiga!

Temuggar finns det (givetvis) gott om! Roliga, annorlunda och blandade!

Älskar dom här muggarna! De är lite dyra - men en vacker dag kommer jag att slå till med en skorpionmugg. (Hade ni redan gissat på skorpion, eller...? Hihihi)

Annika - good old England.....:)

Alltså, det är helt otroligt, på senaste månaden har besökarna till den här bloggen dubblerats. GUD, vad goa´ni är! Tack, tack för att ni kommer hit och läser! Men nu fick jag prestationsångest, liksom. Vissa dagar är ju inte speciellt intressanta. De är bara "vanliga" dagar.....!

Som den här dagen....jag sitter här med vått hår efter en dusch och väntar på "Kakelnisse". Han som ska komma och titta på kaklet som jag rev ner som plötsligt gick sönder... :)

Och sedan kan jag inte bestämma mig för om jag ska avboka Etnografiska söndagen 26:e för mitt schema de nästkommande veckorna är totalt "crazy!" Egentligen hinner jag inte med det där Stockholmsbesöket för på måndagen 27:e ska jag vara i Karlstad och p g a ett viktigt möte i Stockholm måndag morgon kommer jag att missa mötet i Karlstad. Som jag då får knuffa fram till en annan kväll, där jag redan lagt andra möten - dessutom ska jag vara på kurs i Karlstad tre dagar med kvällsarbete. Så hinner jag över huvud taget med något möte alls?? Och dessutom ska jag flänga runt i Stockholm till platser jag inte hittar och dra med mig en veckas bagage. Det får jag väl dumpa på Centralen, kanske. (Jag hör riktigt hur mina hjärna knarrar....hahaha)

Sådant där går runt i mitt huvud just nu. (Skratt) Och sedan är det oroväckande tomt i november. Visst är det typiskt - allt kommer samtidigt!!

Annika - som ska planera, kopiera och administrera idag. För fr o m söndag är jag bara hemma en enda dag på två veckor

Nu har jag bestämt mig! När "rätt" bokomslag dyker upp, då vet jag det! Intuitionen brukar fungera bra och därför är ett omslag som bara är 80% rätt inte....rätt.

Men som alltid lyckas Patrik sätta det mitt i prick!! Han är fantastisk. Andra försöket - och det blev 100% rätt!

Jag ska be honom skicka en större JPG-bild så att jag kan lägga upp den här i morgon. Får se om ni också gillar den :)

Annika - som bokar SJ-biljetter hit och dit. Shit, vad jag ska resa mycket nu...

Ja, jösses! Filminspelningar består till 90% av väntan och 10% filmning. Puh!

Jag kom till studion 08.30, träffade två killar och en tjej som skulle spela poliser - själv fick jag tyvärr ingen uniform (buhuuu!!) eftersom jag skulle vara "Ulrika" - sekreteraren till Polischefen. Jag blev genomkollad av kostymansvarig och makeupansvarig och blev godkänd! (Hihi). Och sedan satte vi oss ner och väntade. Och väntade. Och väntade.

Klockan 12 väntade vi fortfarande. Den första scenen hade dragit ut på tiden alldeles förskräckligt! Vi åt en urgod lunch, tog en fika - och satte oss ner för att vänta igen. Fem timmar efter det att vi anlänt fick vi äntligen komma in i studion! Vår inspelning tog 20 minuter!! (Suck). Och sedan väntade vi och väntade ifall de skulle behöva oss igen, vilket de inte gjorde. Strax efter fyra släppte dom hem oss och då var vi himla trötta alla fyra! (Hur kan man bli så trött av att vänta?! Haha!)

Förstår ni hur himla glamoröst filmlivet är!! (Skratt!) Och denna scen lär väl ta högst en minut i den slutliga filmen....suck....(om inte allt klipps bort!!)

I alla fall har filmen arbetsnamnet GSI och handlar om insatsstyrkan i Göteborg, den är en uppföljare av "Noll Tolerans" och "Livvakterna". Sex filmer på samma tema skall spelas in fram till april. Mikael Tornving var "dagens kändis" och spelar alltså en av de större rollerna.

Annika - som kunde gjort en suverän "Ulla-Bella imitation" som Ulrika, the secretary. Men det fick jag tyvärr inte visa! (Fniss)

Magnus, Erika och Claes.

(Sorry, Magnus, men du blundade på ALLA foton jag tog!)

Jag och två "cops"

Efter fyra timmars väntan tröttnade Magnus på att sitta still.

Här har han just säkrat fikarummet :)

Klockan är nio och jag har legat i badet en stund. När jag föreläser en hel dag blir det ibland sju eller åtta timmar stående där framme och det känns i hela kroppen. Konstigt, det är nästan jobbigare att stå än att gå! Det är så himla skönt att koppla av i ett bubbelbad efteråt.

I morgon ska jag vara i studion 08.30 Tack, tack!! Filmdagar börjar ofta före sex på morgonen....ingen höjdare! Halv nio är precis lagom och det är bara en halvtimmes körtid från min bostad, så det är helt okej. Jag ska spela sekreterare till polischefen - men för övrigt har jag ingen aning om vad jag ska göra. Det får bli en överraskning.

Annika - med en kopp te och två ostmackor framför mig

Idag fick jag första utkastet till bokomslaget av Patrik!

Jätte-bra! Jag är nöjd till 80%. Jag ska bara fundera ut vad de sista 20% beror på....

Kanske annan färg på texten eller annan storlek. Jag måste testa olika möjligheter. Så snart jag bestämt mig ska ni få se hur omslaget blev!

Annika - som vill ha ut boken NU! NUUUUUU! (Fniss)

Nu är jag tillbaka från en härlig utbildningsdag med invandrarkvinnor.

Vi höll till vid Klippan i Göteborg, i det gamla Carnegie bruket (där man under 1800-talet tillverkade socker och porter).

Jag tänkte visa er vackra vyer från hamnen - men det spöregnade i stort sett hela dagen (och jag hade inget paraply....)

Det bruna huset längst ut till höger är Sjömagasinet, där Mannerström håller till. Restauranten har en stjärna i Guide Michelin, så hit ska ni ta er om ni kommer till Götet och vill äta god fisk! På sommaren är uteserveringen helt underbar!

Annika - som tycker dagen var jättetrevlig och lyckad.

För 199:- får du reda på vilken dag du kommer att dö.

Kolla här!

Och näää, jag har inte gjort testet och tänker inte göra det. Faran är ju att man får en hjärtattack och dör av skräck på den där dagen - fast man kanske skulle levt 10 år till. Shit, vem vill VETA, liksom?!

Annika - som bara har ETT budskap till Mr. Death: "Surprise me!!"