På väg till naprapaten. Det här är Fattighusån. Det är egentligen en kanal som grävdes så tidigt som 1640. Härifrån tog de första Göteborgarna sitt dricksvatten.  (Tänk, vad hemskt förr i tiden....att hamna på "fattighuset").

Naprapaten tyckte jag skulle ta det himla lugnt i sisådär tre dagar nu efter behandlingen. Helst ligga på soffan och läsa en bok. Inga timslånga promenader, inget gym, bara "softa". Okej, jag ska försöka! Men det är inte lätt :)

Annika - "softar" med datorn och en kopp kaffe :)

Nu är min bil inlämnad på sin första service! Den är inte så gammal, jag hämtade ut den i november och då var den helt ny. Jag leasar mina bilar, nämligen.

Jag kör Toyota Prius sedan fem år och är så vansinnigt nöjd! Den är jättebekväm, skön att köra, tyst och drar sådär 0,48.  Det känns bra att köra en miljöbil, speciellt som jag kör mycket i innerstan och undviker avgaser. (Och så är den så tyst när den går på batteri så man kan smyyyyyga sig på folk bakifrån...hahaha).

Toyota har - precis som de andra bilhandlarna - flyttat ut i ytterområdena och det är så himla jobbigt att ta sig dit och hem utan bil. Jag missade bussen med två minuter och fick vänta 35 minuter på nästa.

Nu ska jag slänga i mig lite frukost och ge mig iväg till naprapaten för en ny behandling.

Annika - heyyy, Toyota, kan jag få en bil i present nu när jag gjort reklam för er??! Kan jag åtminstone få lite spolarvätska, kanske....? (Fniss)

Håll i hattarna, killar och tjejer!
I morgon går jorden under.

Säger Expressen.

Och då är det väl sant?! :)

Annika - som ska in med bilen till bilservice i morgon. Vilket sätt att avsluta sin existens! På Toyota Center! Suck!

Min jättesnälla kollega från Småland ringde och ville bjuda mig på lunch. Vi pratade om höstens arbetsplanering och åt en god lunch på Hereford  Beefstouw på Linnégatan här i Göteborg.

Innan dess hade jag hunnit med pappersjobb och ett besök i stan för att kopiera upp kursmaterial. Nu har jag precis kommit hem från frissan och ska fortsätta med det administrativa.

Fick tre jobbförfrågningar idag. En chef från Skåne ringde och förhörde sig om möjligheterna att starta upp ett storprojekt nu i höst. Det hade varit himla kul om det blev av! Jag ska ner dit för ett kundbesök om två veckor. Sedan fick jag en förfrågan från Falkenberg och en från Växjö. När min bok kommit ut ska jag verkligen försöka kombinera mitt "vanliga" jobb med att göra boksigneringar och föreläsningar ute i landet. Det ska bli så roligt!

Annika - som skall läsas tidningen i några minuter innan jag sätter igång med alla papper

-----------------

En restaurang att rekommendera för er som gillar kött. Men dom har fisk också och ett jättefint salladsbord:

Vår film "Spirits for Sale" kommer att visas på Norrköpings Filmfestival, fick vi veta i går kväll. Festivalen går av stapeln 10 - 19 oktober. Denna gång ska jag verkligen försöka vara med själv! Jag har missat varenda filmfestival den varit med på.....(främst för att de flesta var i USA...hehe).

Annika - som ska äta lunch med en av mina favoritkollegor i dag

I några år har jag funderat på att skriva en "riktig" bok (som nån rescencent uttryckte sig och menade böcker som alltså inte handlar om "besökare" från det förflutna. Sådana böcker är inte "riktiga", tydligen.) (Ler)

Jag jobbar med en jättehärlig modell som handlar om att hitta sitt självvärde, att förstå att alla människor är värdefulla och som betonar styrkorna vi har - inte svagheterna. Jag har föreläst och jobbat med den här modellen i mer än tio år, det hade varit kul att väva in den i en "självhjälpsbok". Men hur är det med rättigheterna, som finns i USA?

Idag ringde jag de svenska representanterna i Stockholm i hopp om att vi kan hitta något vinna/vinna koncept. De kollar hur rättigheterna ser ut och återkommer.

Här går det undan. Från en bok till den andra. Men först ska jag lansera "Kvinnan i Klippan", givetvis. Så det här ligger mycket längre bort i tiden.

Annika - som tvättat fyra maskiner medan jag jobbat med fotona och hemsidan

Vilket foto tycker ni är bäst?

Det första fotot är kanske mer intensivt. Man ser hennes ansikte och så gillar jag sjalen med allt "trassel."

Det andra fotot är mer mystiskt, tycker jag.  Just så här dyker hon upp - efter 3000 år.  Och jag gillar att hon ber utåt - mot det stora öppna havet.

Jag mottager GÄRNA era åsikter :) 

God morgon på er där ute i Svedala!

På Minyas tid hette Sverige Svitjod. (Värdelöst vetande...haha)

Nu ska jag rusa iväg till tandhygienisten. Sedan ska jag direkt till Folke och plocka upp CD:n med alla foton och därefter är det tvättstugan som gäller. Men då kan jag å andra sidan lägga upp foton medan tvätten går.....

Det är lite småmulet och blött här i Göteborg. Nu börjar man få den där höstkänslan. Men sommaren 2008 kommer jag nog alltid att minnas, för den var speciell. Att sitta och skriva ute i skärgården omgiven av alla fornminnen och bronsåldersfolkets heliga platser - det var underbart. Det måste jag göra om! :)

Annika - som drar på sig lite varmare tröjor. Nu börjar det bli kyligt.