Vilken härlig dag. Men VARM! Puh!

Dezis jobbarkompis Lasse kom hela vägen från Göteborg för att gratta. En födelsedag fodrar ju ett restaurangbesök, så Lasse och jag plus födelsedagsbarnet åkte till Hunnebostrand för att äta. Här sitter Lasse och jag och njuter efter en supergod middag:

Väl hemma var det bara att ta fram tårtan, sätta på kaffet och samla ihop släkten. Efter att ha gått från hus till hus fick jag ihop 15 släktingar, som förväntansfullt dök upp på kaffekalaset. Vi fick ha två sittningar. 

Dessa 15 är bara några få av alla de släktingar som finns här ute. Och fördelen är att jag vet hur jag är släkt med dessa....vilket jag inte kan säga om resten. Men här på landet, bland de ursprungliga invånarna, är nog alla släkt på ett eller annat sätt.

Nu har killarna övergått till drycker som är lite starkare än kaffet (fniss).

Och jag har diskat och städat och är faktiskt rätt trött. Sitter här och njuter av solnedgången. Totalt vindstilla och fortfarande varmt trots att klockan är snart 10. Visst är det här naturens underverk....att få uppleva sådana här kvällar!

Annika - som super in atmosfären medan dom andra super in andra saker....:=)

En hyllning till våg/vind-och vattenkraften!

I Lysekil några mil från oss har företaget Seabased utvecklat en teknik där man satsar på vågkraft. Fortum och Vattenfall har fått ekonomiskt stöd från Energimyndigheten och skall nu använda sig av Seabaseds aggregat, som skall placeras ut utanför Fiskebäckskil och Skottland (!)

250 jobb skapas i den nya vågkraftsfabriken. Om det här fungerar bra kan det på sikt leda till ännu fler fabriker.

"You go, Seabased!!"

Annika - som blir så glad varje gång jag hör talas om nya och ofarliga energikällor 

Idag för 33 år sedan födde jag en son. Kl. 04.50.  Det tog fem timmar från första värken så jag hade verkligen en lindrig förlossning! Men jag förstår inte vart åren tog vägen. Det känns som igår som jag följde honom till dagis eller hämtade honom på fritids. Suck....

I alla fall skall jag in till infernot i Kungshamn och hämta tårtan jag har beställt. Sedan får jag försöka rensa på terassen = byggarbetsplatsen (fniss) så att tårtgästerna får någonstans att sitta.

I går kväll började jag på kapitel ett i boken. Nu är det finslipning som gäller, koll av stavfel, kommatecken, satsbyggnad och sådant där. Jag hittar knasfel, typ att jag plötsligt kallade Albert för Alex i ett kapitel. Ha ha ha! Undrar varför man gör sådana där knäppa misstag?! Jag är så rädd att jag ska missa något och att läsarna kommer att bli totalt konfunderade. 

Annika - som idag har en uppkoppling som är som en oljad blixt. Yohooo!

Apollo 14 astronauten Edgar Mitchell har hamnat i fokus sedan han i en TV-intervju 24/7 berättat att USA:s mörklägger kunskap de har om UFO:n. Detta har pågått de senaste 50 åren, säger Mitchell, och började 1947 efter en påstådd UFO-landning i New Mexico.

Mitchell säger att han under de tio senaste åren försökt få media att lyssna på de bevis han har, men inte förrän nu har någon tagit honom på allvar. Han säger att USA:s säkerhetstjänst är mer än väl medvetna om att liv existerar i yttre rymden och att avancerad forskning görs.

1971 hamnade Mitchell i Guiness rekordbok för den längsta månpromenaden någonsin.

Annika - som känner mig som ett UFO själv ibland... :)