Jag satt inne några timmar efter lunch och skrev ett helt kapitel - jag vet att det är kokhett på många ställen, men här på västkusten blåser det så in i bomben!! Orkade inte med vinden längre.

Fick ihop en av de stora scenerna och den blev nästintill tårdrypande. Igen. Min huvudperson Malin kommer för första gången till hällristningarna i Tanum - och minns! Hon minns vad symbolerna betyder, hon minns hur ceremonierna gick till. Hur är det möjligt att hon kan minnas? 3000 år bakåt i tiden?! Hon hittar Skjölds och Minyas gravar, högst upp på klippan, och för första gången visar sig Skjöld för henne, för att ge henne mer kraft att göra det som måste ske: förbannelsen måste brytas! Malin bär på samma Gåva som både Minya och Skjöld gjorde, men kunskapen har försvunnit i våra dagar. Malin måste våga lita på det hon har i sitt blod, hon måste förstå att hon är Frejas Dotter - en helt vanlig ensamstående mamma från Göteborg. Är det möjligt? Och har hon verkligen tillräckligt med kraft? (Och är hon och Minya i själva verket samma person? Fast det skiljer 3000 år mellan dom?) Mystiken tätnar....

Den stora slutscenen ska bli magnifik - när förbannelsen bryts och allt faller på plats. Alla lösa trådar. HELP!! Har ingen aning om hur detta skall ske!! Men det visste jag ju inte med Svarta Katten heller.

Annika - som har tålamod och tilltro. Det ordnar sig!

I går när jag kom till landet låg den här stackaren på trappen till min dörr.

Nästan lite äckligt....sådär som ett tecken.

Jag lade honom varsamt i mossan på en klippa.

Sedan gick jag ner till bryggan och såg ett svart moln i vattnet. Massor av småfisk. Ser ni?! Hundratals, kanske tusentals av dom, som bara låg där och svajade fram och tillbaka. Hela viken var täckt! 

Jösses, vad är det för fisk? Var kommer dom ifrån? Vart ska dom?

Så mycket LIV!

Fisken återvänder. Det har varit tomt i vår vik så länge!

Fåglarna har också återvänt. Alla svalor som byggde bo under taket försvann p g a miljögifter. I år är första året  på sisådär 30 år som dom har byggt bo på nytt! Småfåglarna är också tillbaka efter att det varit tomt i åratal!

Naturen läker. Det finns hopp! Härligt att se!

Annika - som just skriver om kampen mellan ljus och mörker

Oj, blev riktigt orolig där. Bloggen låg nere ett bra tag, vilket kanske några av er upptäckte. Jag tänkte att SHIT, nu har jag förlorat all information och alla bilder. Jag har nämligen använt mig av två andra bloggportaler tidigare och båda gångerna havererade dom.

Så där är det ofta för mig, maskiner går sönder, kopiatorer börjar krångla, mina datorer går sönder (SPECIELLT när jag är på slutfasen på mina böcker!!). Hissar åker jag aldrig i för dom stannar när jag går in i dom. Och jag hatar att fastna i en hiss, hemskt!! Jag får nog helst sitta här ute i ödemarken för mig själv.:)

OK, skönt att vara tillbaka igen och att jag inte tappade er. Återkommer snart med ett "riktigt" inlägg.

Annika - som är bloggdrogad, fick abstinensbesvär efter tio timmar.