Nu har jag kommit till Eskilstuna. Bestämde mig till sist för att ta tåget istället för bilen. Man får ju tänka på miljön och så kan jag jobba på tåget också.

OJojoj, vilket fint lyxhotell dom inkvarterat mig på! Hotel Bolinder, heter det. KFS tar väl hand om sina estradörer! Nu ska jag ta en promenad till evenemangsstället där jag ska föreläsa imorgon. Det känns lugnast så - så vet jag att jag hittar rätt i morgon bitti.

Hotellet där jag bor har t o m kvällsbuffé inkluderat i priset, så efter promenaden ska jag äta gott och sedan ha en lugn TV-kväll.

Annika - som aldrig tröttnar på att bo på hotell

Kolla, jag har fått rum med havsutsikt! Ha ha. Nä, det är faktiskt Eskilstunaån. Men fint är det!

Detta är mitt hem i natt:

I går kväll ringde jag till Mr. Banfield, d v s mitt ex och fadern till mitt barn. Det han berättade gjorde mig alldeles förbannad! Han är 66 år, bor ensam i en liten lägenhet i Hastings, England. För fyra månader sedan hade han suttit ensam och tittat på TV när ett fruktansvärt brak skakade hela huset. Knarkrazzia!! En hel hop med poliser hade slagit in ytterdörren, rusade skrikande in i lägenheten med dragna vapen och tvingade ner honom på golvet. Saken var bara den att de hade åkt till fel adress!

Liggande värnlös på golvet fortsatte fyra kraftiga polismän att misshandla honom så allvarligt att det har tagit honom fyra månader och massor med sjukhusbesök att bli frisk. Men nerverna är slut! Han kan inte sova utan starka sömntabletter, går på lugnande medicin och är nu tvungen att byta lägenhet, för han klarar inte av att bo kvar.

Jag har absolut inte något emot poliser, snarare tvärtom. Jag vet att de gör ett fantastiskt, ibland nästan omänsklig jobb i en organisation som har så många strukturella fel att man kan gråta! (Jag vet, jag har varit ihop med två poliser, haft många poliser på mina kurser samt har en bästa kompis som är polis. De allra flesta poliser är "heroes"!) Men det är aldrig någonsin befogat att använda denna form av övervåld mot en gammal, försvarslös man som redan låg på golvet med handbojor! Fy f-n, helt enkelt!!

Till saken hör att polisteamet, när de förstod att de kommit fel, frågade vicevärden om en vägbeskrivning, men efter en ingående förklaring lyckades dom få det fel igen!! Hallååå, "Hastings SWAT-team"! Hur korkad kan man bli?!

Annika - som gläds åt att mitt ex stämt polisen och kommer att få en rejäl ersättning. Men pengar läker aldrig sår i själen. 

Ni som följt mitt författarskap vet säkert att jag brukar ha "hjälpare" när jag skriver böckerna. Ja, inga riktiga personer, utan...hrm...fantasifigurer (?) som väldigt gärna vill få sina berättelser hörda. Under författandet av "Livets Lapptäcke" var det  lilla Åsvi som hjälpte mig - en 14-årig tjej från 800-talet som hittades i en grav utanför Vadstena. Ah, jag saknar henne....hon var så kul! Det var hennes historia som skulle bli nedskriven. Och så underbar den var!!

Det har varit alldeles tomt under tillkomsten av "Kvinnan i Klippan". Jag blev nästan lite orolig. Men nu tror jag jag fick med mig någonting från hällristningsområdet. En ung blond kille 15 - 20 år, klädd i päls och skinn med ett fantastiskt vackert bronssvärd. Han vill att jag ska skriva om hans flickvän. Och jag tror hans flickvän är just kvinnan i klippan.

Nu har jag också fått hennes namn. Hittills har jag använt arbetsnamnet "Themesis", som är namnet på en keltisk gudinna som härskade över vattnet. (Hon gav namn åt floden Themsen). Men jag kände att det inte var rätt. Undra på det, tjejen hette ju Minya! Inte ett nuffra rätt...men nu känns det perfekt. Minya är min kvinna i klippan från bronsåldern.

Det ska bli jättespännande att se vad det är som min bronsåldersyngling så gärna vill dela med sig av! "Can´t wait!"

Annika - packar upp och packar ner. I morgon: Eskilstuna

Har just kört mina 20 mil hem från Skåne. Stannade till och fikade uppe på Hallandsåsen. Då fick jag syn på den här urmysiga bilen och husvagnen! Döhäftigt!

Annika - som är nöjd och trött

OJ, vad fint det är här! Jag har susat förbi på E6:an massor med gånger, men aldrig tagit in på den här gästgivargården, som ligger precis söder om Hallandsåsen och har anor från 1200-talet. Det är faktiskt nordens äldsta gästgivaregård! Här finns ett häfte på 44 sidor att läsa om Margretetorps spännande förflutna - om snapphanar och stråtrövare och om besök av såväl Birger Jarl som Drottning Christina.

Vägen över Hallandsåsen var farlig förr i tiden. Den var ett känt tillhåll för rövare och banditer, därför var det viktigt med utvilade hästar innan man gav sig av över åsen. Margretetorp blev ett naturligt stopp och gästgivaregården kunde hantera så mycket som 200 hästbyten åt gången.

Nu ska jag sova över här och i morgon ska jag jobba med en ledningsgrupp från Höör.

Här är receptionen:

Och här är innergården utanför mitt rum. Kolla, t o m fiskar i dammen! Är det inte super-charmigt?!

 Här bor jag! :)

 Annika - som tagit en långpromenad genom "trollskogen". Här finns verkligen historiens vingslag!

I går trodde jag det var Melodifestivalen, köpte t o m hem extra god mat för en sitta-i-soffan-kväll och heja på Perelli. Blev grymt besviken när jag upptäckte att....nej!....fel dag. Fick äta upp den goda maten ändå :)

I dag trodde jag det var Mors Dag. Blev grymt besviken när jag upptäckte att....nähä, inte det heller!....fel dag. Inga presenter.

Fattar ni nu varför jag måste skriva listor på vilken stad jag skall vara i vilken dag!!  Min hjärna känns som en torktumlare med för mycket smutstvätt i. :)

Annika - på väg söderut

Dagens mega-supernova-SOL går till alla er i Göteborgsvarvet som gick i mål, som inte gick i mål och alla som GICK i mål :)  Ni är såååå fantastiska!! Er energi och envishet och uthållning bara bubblar ut över hela stan!! Wow, hur orkar ni?!

Råkade höra samtal från ett medelålders par bredvid mig:

Frun: Har du sett honom ännu?

Mannen: Nä, vi har nog missat honom

Frun: Det kan vi ju inte ha gjort! Jag måste SMS:a honom och fråga var han är.

Mannen: Men du kan väl inte SMS:a honom när han springer!

Frun: Joo, men jag måste höra att han mår bra!

Aaaah, en mamma är alltid en mamma! :) :)

Perelli - här har du dina "heroes"!!!:

Här kan man få sig en uppfriskande ångtvätt:

Annika - som bara orkat springa en halvmil. Men det var längesedan....

Sista lediga dagen på ett bra tag. Nästa lediga dag är 1/6. Helger inkluderat. Försöker att samla kraft, men det är så svårt att göra det innan, liksom. Jag har skrivit upp en lista på vilken stad jag ska vara i vilken dag, så att jag i alla fall hamnar på rätt plats. Hi hi! 

Och nej, jag har inte skrivit ett ord! Och jag är så frusterad, för jag vill, jag vill!! Fick sådan inspiration uppe på Vitlycke! Men jag kan inte börja förrän allt jobb är överstökat - men då ska ni få se på katten!  12/6 skall skrivklådan få sitt utlopp för då har jag sommarlov i två månader.

Men eftersom jag fram tills dess ska runt i Sverige och lära folk att vara "goda"....hrm...(hur är man när man är "god"?) får ni ett citat av Mark Twain:

"Att vara god är nobelt, men att lära andra att vara goda är ännu noblare och mindre besvärligt!"

Annika - med glimten i ögat